Varför är det dåligt med ökade klyftor?

30 augusti, 2010
Ett av Socialdemokratins generalbegrepp, tillsammans med "solidaritet" och "jämställdhet" är "klyftor". Ett ord man gänra slänger ur sig som argument för högre skatter och för offentlig sektor. Det är inte bra med klyftor mellan människor säger man. Det låter bra, men med tanke på den genomslagskraft nuvarande regering fick i förra valet, en regering som aktivt arbetar för att öka klyftorna, kanske det skulle vara på sin plats att penetrera frågan varför det är dåligt med klyftor som vi på vänsterkanten påstår.

Jag har det bra. Jag har arbete, min man har arbete, mina barn klarar sig bra i skolan, mina föräldrar är friska. Betyder det att allt är bra då, vad händer om något av detta förändras? Det skrämmer mig att så många människor bara ser till sitt och de sina, det skrämmer mig att så många inte ser hur ett ojämlikt samhälle kan komma att drabba även den som fortfarande har sitt arbete kvar. Jag har rest i världen. Jag har sett effekterna av klyftor mellan människor. Jag vill INTE se det i mitt Sverige!

Richard Wilkinson och Kate Pickett har i ”Jämlikhetsanden” för första gången lagt samman internationell statistik gällande inkomstfördelning med internationell statistik gällande hälsa och sociala problem. Sambandet är kristallklart: I länder med stora inkomstklyftor är psykisk ohälsa, drog- och alkoholmissbruk, fetma och mord mer vanligt förekommande. De rika lider av skräck för den brottslighet som följer i ojämlikhetens spår, de fattiga ser på sig själva med skam och de rika med bitterhet. Den förväntade livslängden är kortare och barnens utbildningsresultat blir sämre. Samhällen där inkomsterna är relativt lika har däremot låga nivåer av stress och höga nivåer av tillit.

Frågan är då hur det svenska samhället står sig i en dylik jänförelse. Fram till nu har det stått sig rätt bra, men nu ökar klyftorna. Enligt rapporten betyder det att brottsligheten och den psykiska ohälsan kommer att öka, barns utbildningsresultat bli sämre och folk bli generellt mer stressade. Vad kostar inte detta ett samhälle? Visst, jag har fått säkert 1500 kronor mer kvar i plånboken under denna mandatperiod (slantar som för de flesta redan ätits upp av ökade avgifter av olika slag) men vad kommer det inte att kosta om några år?
Ingen tjänar på ökade klyftor!
Twittra detta!

Ökade klyftor – vad betyder det?

30 augusti, 2010
Ökad kriminalitet, försämrad folkhälsa, kortare liv, ökad fetma, listan kan göras lång. Det är (dessutom bevisat) vad ökade klyftor i ett samhälle i förlängningen leder till. Ökade klyftor uppstår när det förs en politik där de som redan har får ännu mer medan de som redan befinner sig i utanförskap och fattigdom får de ännu sämre, alltså just den politik som förs idag. Ingen, faktiskt inte ens de som redan har det gott ställt, tjänar på ett samhälle där skillnaderna mellan människor ökar.

Den rådande attityden idag är att se om sitt eget hus. Det är precis vad jag tänker göra och rösta rött den 19 september!

Läs gärna det längre inlägg jag har i frågan på min blogg: gunillahelen.blogspot.com
Twittra detta!

Tack vare en stark kommunal ekonomi…

25 augusti, 2010

När socialdemokraterna under 2004 beslutade sig för att tillsammans med centerpartiet bilda en majoritet för att kunna ge Mora en stabil ledning så var det mot bakgrund av den rådande finansiella situationen i Mora. Jag var övertygad om att vi socialdemokrater skulle kunna bidra till att skapa en ekonomi i balans och en långsiktig strategi för Mora.

Det är därför glädjande att vi nu kan konstatera att flera år av hårt arbete har skapat ordning och reda i kommunens finanser. Ett arbete som medfört att vi i dag har stabila överskott som ger en trygghet för de kommande åren. Majoriteten är övertygad om att stabilitet i kommunens ekonomi och organisation skapar en bra och trygg välfärd för Mora. Den minskade osäkerheten i världsekonomin samt det det relativt goda resultat vi kan se för 2010 och marginalerna som finns 2011 och 2012 skapar ett utrymme som kan användas i kommunen. Socialdemokraterna och Centerpartiet skrev redan 2004 i det gemensamma politiska samarbetsavtalet att vi skulle eftersträva ett skattetryck som ligger i nivå med jämförbara kommuner.

Resurser för ökad kvalitet i skolan

Under vårens budgetplanering aviserade Barn- och utbildningsnämnden att de skulle ha svårt att klara av att anpassa verksamheten till de minskande elevkullarna. Detta gjorde att vi under våren tillförde 6 mkr till Barn-och Utbildningsnämndens ram för 2011. Nu har vi ytterligare signaler om att grundskolan har svårt att leva upp till de krav som vi alla ställer. Dessa signaler samt de möjligheter som budgetprognoserna ger innebär att Socialdemokraterna och Centerpartiet aviserar följande förstärkningar av budgeten för 2011 och framåt.

Barn- och Utbildningsnämnden tillförs 4 mkr som skall användas för att utöka det professionella stödet till barn med särskilda behov. Grundskolan tillförs också särskilda strukturmedel , 6 mkr under 2011,4 mkr under 2012 och 2 mkr under 2013 med syfte att arbeta fram en arbetsmetodik som passar en modern och föränderlig skola som ska göra Mora till en av Sveriges bästa skolkommuner.

Socialnämnden aviserar att kostnaderna för försörjningsstödet överstiger det belopp som nämnden har i sin budget. Enligt tidigare beslut kommer detta att täckas av reserverade medel i finansförvaltningen och inte påverka Socialnämndens övriga verksamhet.

Utrymme för skattesänkning

Som ett steg på väg mot den överenskommelse Socialdemokraterna och Centerpartiet träffade 2004 kommer också också skattetrycket i Mora att sänkas med 10 öre för 2011 med sikte på att under kommande mandatperiod kunna hamna på en skattenivå som motsvarar genomsnittet för Dalarnas kommuner.

Genom att ha fortsatt ordning och reda på Mora kommuns finanser ser vi till att det kommer att finnas utrymme för ytterligare framtida verksamhetsförbättringar, nödvändiga investeringar, samtidigt som vi tar Mora till en mer normal skattenivå i Dalarna.


Twittra detta!